missytelliot

Känns som att de kan börja kännas ok nu.
Börjar kännas lätt i kroppen igen.
Som att nånting var trasigt som nu har blivit helt.
Behövdes verkligen den här veckan.
Min tid
att landa
i mig själv.
Vågade inte säga på mårundan imorse att allt var bra.
Det har varit så upp o ner så jag har aldrig riktigt vetat själv på sista tiden,
om leendet har varit bara ett fejk o påklistrat.
För på riktigt har de inte varit.
Inte sista veckan före det här ialla fall.
Men det känns bra nu, tror jag.
det känns helt på nåt sätt.
Lugnt inuti.
Skönt.
Kan liksom andas ut.
Längtar tills imorgon för då åker jag (mitt nya glada) jag hem till min underbara man. Ska bli kul.