missytelliot

Vaknade imorse o hade konstigt ont i ryggen. Visade sig att det antagligen är en låsning. Försöker sträcka lite försiktigt emellanåt. Men vågar inte ta i allt för mycket. Mitt vad det är både mår man o ser ut som Quasimodo, eller vad han heter.
Blev lite besviken igår när jag ringde en människa jag känner o tänkte fråga om möte o om hon kunde hjälpa mig med passet. Hon var upptagen o skulle ringa tillbaka, vilket hon inte gjorde. Inte första gången.
Tråkigt med såna människor. Nåja, alla kan ju inte tycka om alla. Det är väl bara så.
Och så känns det lite tråkigt på hemmaplan just nu oxå. Fast så har det väl varit ett tag, emellanåt.
Men det är lite läskigt när jag inte längre riktigt vet vem som står för vad.
Kanske är det som menas med att man inte vet vart "den ena tar slut o den andra börjar"?
Jag vet då rakt inte längre. Vet bara att det är tråkigt då det emellertid känns som att det ska bli en befrielse att åka till portugal. (Även om jag är SKIT-NERVÖS!)
Det är som att vi går omkring här hemma som 2 spöken i varsin dimension, inte når fram till varandra.
Knepigt...
Kanske normalt att det känns så ibland i ett äktenskap? Vad fan vet jag om vad som är normalt????