missytelliot

Den här sommaren har nog varit den bästa på många, många år.
I och med att jag känner mig mer hel i mig själv, så kan jag njuta så mycket mer av min omgivning.
Uppskattar allting runtomkring mig på ett helt annat sätt idag, känner jag.
Tittade mig i spegeln igår, och såg en hel människa.
Känns bra.
Som att jag bara varit en ihålig, vandrande vålnad förut.
Och så självupptagen.
Inte nödvändigtvis, alltid på ett egoistiskt sätt, (jo, det oxå) men så upptagen av mig själv o mina rädslor bara.
Självacceptans. Det är det jag behövde, för att nå dit jag är idag.
Och det känns så bra, så skönt och avslappnat.
Att bara kunna vara och se allt det som händer o sker, och finns på sidan om.
Tacksamhet, känner jag.
För den här sommaren, alla fina människor jag har omkring mig (som jag ser idag!)
Däremot känns det lite trist, lite bittersweet att den lider mot sitt slut. Sommaren alltså....
Men jag vet att något ännu bättre väntar runt hörnet.
Något som kommer stärka mig ännu mer.... på min väg mot livet.