missytelliot

Imorse gick jag till jobbet som vanligt.
Tänkte att "shit vad skönt att det är sista dagen, sen är jag ledig ända fram till nästa helg!"
Byter om o börjar jobba o gnida på som vanligt.
06.10 ringer telefonen, det är frun till han som städar veckor, som blir förvånad att jag är där.
Tydligen hade det blivit ändrat och tanken var att jag skulle jobba tisdag och torsdag istället.
Felet var bara att ingen talat om detta för mig.
Sur och smått irriterad prövade jag ringa chefen, utan svar.
Nåväl, bestämde mig för att vara samarbetsvillig.
Lämnade kvar allt som det var åt "veckostädarmannen" som dykt upp under samtalet med hans fru.
Gick hem med raska steg, muttrade för mig själv över att behöva kliva upp imorgon igen, kl. 04.45.
Gå dit o slita på nytt, när jag egentligen, hela tiden trott jag skulle vara ledig då.
"ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅHHHHHHH, VAD SEEEEEEEEEEGT!"
Ja, ja, försökte tänka att det kanske var någon mening med detta.
Dels så sparar jag ju lite på axlarna.
Samt så fick jag, vid lunchtid, samtal från chefen,
där han bad om ursäkt och gav mig löfte om en timmes betalning för "promenaden dit åtminstone".
Det tycker jag är ganska schysst betalt för en promenad!
Bra stil från hans sida oxå.
Så det var väl inte förgäves. O så har jag fått sova lite oxå.=)....
Ibland måste man försöka vända på saker o ting.
Det kan ju faktiskt bli bra ändå!

Don´t worry-be happy! =)