missytelliot

Osäkerheten och tvivlet på mig själv.
Sorgen över det, blev till irritation.
Och höll på att sluta i bråk.
När gråten kom istället.
De svarta molnen löstes upp och blev till regn.
Du ville hålla om mig då.
Bad dig göra det.
Så det gjorde du,
samtidigt som du lyssnade på min gråt och var den kom ifrån.
Jag blev varm
kändes skönt
att bara få vara
i din famn
liten
Hårt blev till mjukt
Kasta allt o bara få vara.
Du smälte min is
helade nåt inuti
Älskar dig
Tack att du finns!