missytelliot

Sitter o lyssnar på en himla massa sentimental-låtar som jag har laddat ner.
Vilka minnen!... Både på gott och ont.
Pink floyd, Gasolin(som sagt), limp bizkit, Metallica mfl.
På sätt o vis så längtar jag tillbaks. Till de som var bra iallafall.
Ska jag väl inte sticka under stolen med.
Men samtidigt så vet jag ju...
Varför skulle de gå bra nu, när det aldrig blivit de förr.
Slutar bara med tok eller i en kista.
Usch, att det kan göra så himla ont ibland!
Att minnas men samtidigt vara realistisk.
Och det är väl tur att jag kan vara det. Annars hade jag väl knappast suttit här idag.
Inte fortfarande iallafall!
Känns sådär som att nånting, eller någon har dött.
Och så är det väl oxå på sätt o vis.
Gråter lite
över det som farit och det som inte längre finns.
Kanske inte skulle finnas kvar ändå,
även om jag återvände dit idag.
Eller någon annan dag.
Antagligen inte.
Bara gör ont. Men de kanske ska vara så.
Får väl vara så då....
Ibland kan jag önsketänka att jag kunde återvända bara för en stund,
med vetskapen att allt jag har idag finns kvar sen ändå.
Önsketänka.....