Smiley faces

Mår bra. Känns som att jag är på väg tillbaka från bottenskrapet.
Det enda som kan kännas lite trist är att jag ser att jag gått tillbaka en hel del i mig själv o så.
Så jag lär väl få klättra ett tag.
Men vad ska jag annars göra!?
Har ju liksom inget val. O inget blir ju bättre, eller ens bra av att jag stannar upp igen, o slår på mig själv.
Så jag klättrar på,
bland smiley faces o happy days. (Idag iallafall, imorgon är en ny)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0