missytelliot

Det var den här dagen! Har varit på eftervården nu. Och det kändes ok.
Känns bra från min sida oxå, på nåt sätt. Känns som att en bubbla sprack, eller nåt.
Jag delade om precis det jag kände och det som var, istället för att göra precis så som jag anser att många där gör; bara babbla på om ingenting, eller dela om det som är men sen ändå bara vifta bort det.
Och det känns bra, för min egen del. Och det är ju därför jag går där. För min skull.
Stressen är fortfarande kvar. Blir jättejobbig när den är som värst. Som idag.
Blir typ senabstinens. Ska göra allt samtidigt. Inget funkar. Tillslut känns det som att hjärnan stänger av helt.
Som att ha en hjärnskada, det bara hakar upp sig, liksom.
Obehagligt. Men, det sägs att senabstinens sitter i upp till 2 år. Och jag har 1,5 år nu den 19:e, så det är bara ett halvår kvar.
Är senabstinensen kvar där efter, då vet jag inte vad jag gör.
Nåväl, den dagen den sorgen.
Nu orkar jag inte skriva mer med min skadade hjärna. Frustrerande när det tar sån tifd, o bara trycker på fel tangenter o bokstäver hela tiden...
Tomorrow.....