missytelliot

Lite splittrad känner jag mig.
Men det känns bättre än det gjorde igår i alla fall.
Vaknade irriterad imorse, på allt som snurrar inuti.
Allt som gör att det blir såhär.
Och lade alla planer på is.
Men fick i alla fall ringt 2 viktiga samtal.
O som det verkar så bör jag få en praktikplats på örtagården här i nacksta.
Så det känns bra.

Har precis kollat på Oprah på teve.
Om bipolära sjukdomar.
Och ibland funderar jag...
Deppressionen och det maniska.
För det är nästan så det har kännts nu i veckan t. ex.
Maniskt.
Vet inte, ska fråga min (värdelösa) psykolog.

Och i stunder som dessa kan jag sakna lindring....
...i form av det skönaste trötthets-rus som finns.
I all hemlighet förståss.
För säger jag nåt så tar folk bara illa upp,
blir ledsna, eller oroliga.

Men jag är tacksam för det jag har idag.
För hade jag inte haft de, så vet jag int vart jag hade stått.
Antagligen ute, ensamen på gatan någonstans!

Samtidigt som det kan kännas ganska ensamt  som det är nu oxå.
För tystnaden o tomheten som blir när jag försöker lyfta fram o prata....
Antagligen av rädsla för dem som lyssnar.
Men fortfarande....

Nåväl, kanske blir det bättre.
Det är fredag i alla fall.
Helg. Även fast jag jobbar imorgon o 3 dar framöver.
Men på söndag ska vi promenera ut i skogen o fixa till ett grillställe som vi har hittat.
Såvida det inte regnar förståss.
Hoppas på sol.=)