Söndag, söndag, söndag!

Varje dag är söndag, känns det som.
Känner mig kluven i tu.
Vet inte riktigt vad eller vem....
...eller vilket ben jag vågar stå på.
Nytt eller gammalt?
Varmt eller ljummet?
Det nya pirrar och drar som en magnet,
medan det gamla bara finns där som ångest
som gammal kärlek som aldrig rostar.
Eller gjorde den just det?
Vet inte
mer än
en dag i taget.
Och att den som lever får se=)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0