White line fever
Så var det gjort. Det tog mig en vecka eller två, men nu är den utläst.
Boken; "White line fever" av Lemmy, "huvudpersonen i bandet Motörhead.
Värd att läsa. Skildrar hans uppväxt, hans liv, folk han mött, band han spelat med,
skivbolag...... hur Motörhead blev till osv.
Skulle nog ge den 3,8 av 5 möjliga.
"White line fever"
Och nu ska jag börja läsa boken om Slash. Gitarrguden från Guns´n´Roses, ni vet!!!
MMMmmmmMMMmMMM!
Sp'nnande eftersom de varit en stor favorit sedan -way way back! dvs minst 20 år....
(Ååååh, herre gud, är jag såå gammal!!!!????? -Vad hände!?)
Annars är livet sådär.
Tror, ta i trä, att hostan blivit aningen bättre.
Känslorna finns där. Inkapslade, i väntan....
Känner ibland då allt blir tyst, hur gråten faktiskt finns där.
För ibland funderar jag om jag inte känner någonting alls....men det gör jag ju.
Kunde knappt somna igårkväll. Låg och tänkte på hämnd.
Kanske, kanske inte.... beror på "the amounts of......I say nomore...
Men det vore definitivt värt de! Kanske tar det inte bort äckelkänslorna o allt det där hemska.....
Men ändå! Ingen ska få tro att man bara kan göra så! PUNKT!
ARG BLIR JAG!
